Det är lätt att planera för sommaren. Ett träd som ger välbehövlig skugga, en gräsmatta för lek och picknick, en solig uteplats och en blommande rabatt, sedan är det i princip klart. Tyvärr och som tur är har vi inte tolv månader av sol och grönska i vårt land. När man gestaltar ett torg, en bostadsgård, en skolgård, måste man ta hänsyn till att den ska användas även en regnig novembertisdag, en iskall februarimorgon och en marsdag som lovar mer än den håller. Hur gör man då för att skapa attraktiva uterum året runt? Är det ens möjligt, eller ska vi bara acceptera att människor håller sig inomhus den mörkare delen av året?
Snö är det tacksammaste vinterhjälpmedlet vi har. Den lägger sig som ett döljande täcke, den gör natten ljusare och de allra flesta tycker att den är vacker. När snön har fallit går folk ut och åker pulka och skidor eller bara njuter av vintern, särskilt om det är sol. Blir det även kyla och is ger sig folk ut på sjöar och åar och får nya vyer av sin omgivning. På de flesta håll får snön ligga där den ligger. Landskapsarkitektens roll begränsas till att se till att det finns ytor där bortplogad snö kan läggas. I norr är de bättre på att utnyttja snön. Denna vecka drar
Snöfestivalen igång i Kiruna och
Ishotellet är ju ett känt turistmål. (
Här kan man se lite av det vi gjorde kring entrén 2006.) Luleå har sedan 1986 byggt ett
snödjur med rutschkana i Stadsparken. Helt klart skulle fler kommuner och fastighetsägare kunna ta efter detta och göra tillfälliga installationer av snö och is. Det behöver ju inte vara så avancerat, att bara skotta upp snö i en stor hög skulle locka många barn och isskulpturer skulle kunna pigga upp vardagstorget. Det finns även landartkonstnärer som jobbar med att göra
mönster i snö, det kanske skulle vara något för
Göteborg att ta in.
Snö är fint.
Den svåraste tiden är när det inte är snö, men det är mörkt, kallt och regnigt. Jag ser ingen större poäng i att försöka locka ut folk, själv sitter jag gärna hemma i soffan med bok eller tv, men man måste ju gå ut ibland. Det viktigaste i landskapsarkitektjobbet är att skapa vackra vardagsmiljöer. Även om man inte vill gå ut och sätta sig på sin bostadsgård den den 23 november ska gården vara vacker och trevlig att passera när man kommer hem med sina matkassar. Att göra en bra struktur är viktigt här. Häckar och spaljéer kan skapa väggar som ger en rumslighet även när löven har fallit. Förhoppningsvis blir genomtänkta planteringar uppskattade även av de som inte bryr sig så mycket om växter och att lägga in vintergrönt och intressanta stammar ger en trevlig variation för ögat. Kejsarolvon, julros och vinterkörsbär är tacksamt att plantera då de blommar sena höstar och tidiga vårar. Personligen skulle jag vilja se mer färg i utemiljön, men med tanke på alla svarta vinterjackor som säljs vet jag inte hur populärt det är. Det går inte heller att komma ifrån att den brungrå vintern gör de första vårblommorna ännu mer färgsprakande och efterlängtade.
Frost är också fint.
Bland det mest tacksamma under vinterhalvåret är att jobba med ljus. Det kanske inte är så konstigt att traditionen kring jul är att vräka på med ljusslingor, lyktor och stearinljus. Januari blir ofta extra tråkig när adventsljusstakarna och -stjärnorna tagits ned. Det finns så mycket man skulle kunna göra med belysningen i städerna. Effektbelysningar av byggnader, träd och skulpturer, variation i hur parker är belysta och en större lekfullhet skulle göra stor skillnad.
I Montreal har man gjort en konstinstallation i form av
30 upplysta gungbrädor, vilka även ger ljud ifrån sig. Sådana tillfälliga installationer skulle kunna piffa upp våra städer de dagar man helst inte vill kliva ur sängen. Och även en ensam ljusslinga i en buske kan göra en glad när man passerar i mörkret.
Detta är ett av mina favoritprojekt, en bostadsgård i Bredäng åt Svenska Bostäder. Kottarna är skapade av konstnären
Johan Ferner Ström och de tillför verkligen det där extra till gården.
Men inget slår en solnedgång.
