Äntligen!

Idag inträffade det magiska: det var fortfarande ljus på himlen när jag gick från jobbet! Och inte bara en antydan och en rejäl skillnad. Jag förstår visserligen inte hur det kan gå från en dag med kolmörker till en dag med ljus som på bilden, men man får vara tacksam för de små miraklerna. Eller, egentligen vet jag ju precis hur det gick till, kombinationen av mulna dagar och övertid har väl gjort att jag inte märkt något tidigare. Nu är det bara att vänta in våren.

På tal om våren så var det ett citat från någon meteorolog på SMHI i Metro idag. Det sade typ att anledningen till att det inte är vår än är att plusgraderna behöver lite extra tid på sig när det varit en så svår vinter. Jag vet inte om personen ifråga var allvarlig med citatet men jag vet i alla fall vad jag skulle svarat en journalist som ringde om något sådant: "Det är inte vår än för det är fortfarande februari! Hur korkad får man bli?! Det är fortfarande VINTER!!!" Och det är därför jag inte är talesperson för något.

Som en liten bonus kommer en bild på himlen imorse. Som tur var hann jag till bussen fast jag stannade och fotade. Det har varit en bra dag idag.

Fåglar

Vi har börjat något slags fågelskådartävling på jobbet. Vi är ungefär jämbördiga när det kommer till kunskap och intresse (låg samt gryende) så det kan bli intressant. Hittills har jag sett:
-tamduva
-koltrast
-björktrast
-talgoxe
-blåmes
-domherre

Samt några måsar, som dock envisas med att flyga högt upp och undgå identifiering. Jag tror inte alltför mycket om mina chanser att mer än dubbla denna lista. Det kommer nog uteslutande bli fåglar man ser i Stockholms innerstad och förorter. Fågeln nedan får för övrigt inte vara med.

Vår längtan

Nu har det allt varit mörkt bra länge. Vetskapen att solen denna vecka börjar gå upp före åtta och ner efter fyra piggar upp en del, nu när inte ens snön är vit längre. Annars är det mest längtan som gäller. Efter sol, efter grönska, efter värme. Efter långa kvällar och ljusa nätter. Efter varma sjöar och solstekta gator. Så tittar man i almanackan och inser att det är minst en och en halv månad kvar tills det kan kallas riktig vår. Så då tittar jag på gamla kort istället. För sex år sedan var jag i Peru vid den här tiden. Det var varmt och grönt, och alldeles alldeles underbart. Och rätt jobbigt ibland.