Alla gången jag höjdsatt brukar det någonstans i mitten inträffa att jag vrålar "jävla backar, varför kan inte all mark vara platt för" ut över kontorslandskapet. Varpå någon kollega svarar "eller hur!". Eller kanske "håll tyst och låt oss jobba!" Nu håller jag i alla fall på att höjdsätta en gård som är alldeles alldeles platt. Så platt så att den knappt lutar ens 2% någonstans. Nu vrålar jag istället "men kan det luta lite så att vattnet kan rinna någonstans!?". Allt vore så mycket enklare om det inte vore för den här så kallade verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar