Skrota LOU

DN publicerade en intressant debattartikel om lagen om offentlig upphandling i veckan. Den är skriven av Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och Ilmar Reepalu, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Deras poäng är att LOU är onödigt krånglig och byråkratisk. Privata företag klarar av att göra bra  inköp och upphandlingar ändå och bättre inköpsavdelningar på kommuner skulle göra billigare inköp än dagens upphandlingar leder till. LOU leder också, enligt artikeln, till att leverantörerna blir mindre generösa och mer paragrafryttare eftersom en bra relation med myndigheten inte leder till fördelar i nya upphandlingar.

Jag tycker de har flera bra poänger. Lagen skapades med mycket bra syften, att se till att det inte slösas med skattemedel och att alla ska ha möjlighet att konkurrera. Den har, i vår bransch, framförallt lett till en rejäl prisdumpning av timpriserna. Det kan ju låta som en bra sak för beställarna, men priserna för projekten har knappast blivit lägre i samma utsträckning som timpriserna. Får man inte in lika mycket per timme behöver man oftast jobba några fler timmar istället.

LOU leder också till massvis med nedlagda timmar på att räkna på anbud. Ett slopande av lagen leder förstås inte nödvändigtvis till mindre anbudsarbeten, om den till exempel leder till att alla ska räkna på alla projekt. Jag vet inte vad det bästa sättet skulle vara, men det fungerar inte särskilt bra idag och jag hoppas att lagen kan ändras så småningom.

Fia med knuff

Utomhusschackspel har man ju sett ett och annat av, men detta fia-spel, skapat av min briljanta fd kollega, är ju så mycket bättre. Dels kan man vara många fler, dels behöver man inga specialpjäser som ska förvaras någonstans. Det enda som behövs är en tärning och några saker eller kamrater som kan fungera som pjäser. Förhoppningsvis blir det dock inte alltför många knuffar, fast det kan man förstås lösa genom att göra planen i gummi.

Hur tänkte de här?

Det här är en bit trottoar som jag passerar varje morgon. Den är inte bred till att börja med och som synes blir den snart smalare. Varje gång jag passerar undrar jag hur den som ritade detta tänkte. Det är ju inte snyggt med den smala gräsremsan, det är inte praktiskt och den lilla grönytan har knappast någon påverkan på dagvattnet. 

Det finns ingenting som tyder på att det från början var en annan utformning som skulle göra detta logiskt, men det är förstås en möjlighet. Men förmodligen är det bara en miss i utformningen, en yta som ingen riktigt tänkt på och som därför inte heller blivit bra.

Det syns så tydligt här, nedtrampat gräs, skräp och så den fånigt smala trottoaren som är kvar. Så mycket snyggare det hade varit om kantstenen gått utanför staketet. En större asfaltsyta, lättare att hålla ren och ingen besvärlig gräsklippning. Som det är nu så kan de väl vara glada för att gräset slits så att de slipper trimma där.

Nu är det ju så att det inte riktigt är meningen att man ska gå på den här sidan av vägen, kanske är det därför trottoaren är så smal. Men då hade det ju varit lämpligare att inte ha någon trottoar överhuvudtaget. Det finns en bredare gång- och cykelbana på andra sidan, men den är inte heller utan problem.

Slutsats att dra av denna lilla gräsyta? Det gäller att tänka på alla delar av projektet.

Parkernas dag, Stockholm

På lördag 24 augusti är det dags för Parkernas dag i Stockholm. Det blir guidade vandringar, invigningar, dans med mera. Mer info och program finns här.

Landskap

Fler Colossallänkar:

En man i Kina har byggt ett berg ovanpå ett 26-våningshus. Landskapsarkitektur med hela landskap. Dessvärre sökte han inget bygglov innan och brydde sig inte om att skydda grannarna från buller och vattenläckor. Dock tog det hela sex år innan myndigheterna uppmärksammade det och sade till honom att han måste riva. Nu när takterrasser och -parker är det nya svarta är detta väl något att ta efter - taklandskap. Bara man konstruerar husen så att de håller så.

En trappa i Caltagirone, Sicilien dekoreras med blommor och ljus för olika festivaler i staden.

Karta

Jag gillar kartor. Här är en karta över Manhattan, skapad av konstnären Nobutaka Aozaki av pappersbitar som främlingar har ritat väganvisningar på. I dagens samhälle när de flesta har en smartphone är det inte lika vanligt längre att folk frågar om vägen, med det händer ju.

Ljus

Colossal är en konstblogg som ibland kryllar av intressanta inlägg och ibland är lite tråkigare.

Här är ett inlägg om en ljussatt järnvägsundergång i Birmingham, Alabama, skapad av konstnären Bill FitzGibbons. En tråkig plats som blir magisk med hjälp av färgat ljus. Det är inte så vanligt att vi i Sverige använder ljus i andra nyanser än vitt och gult, vilket jag tycker är synd. Färgat ljus i andra nyanser kan lyfta en miljö och ge den ett annat uttryck på natten.

Här är ett par, Lilah Horwitz och Nick Olson, som har byggt ett hus helt gjort av fönster. Inte för alla, men intressant.

Ålstaparken flygplatslekplats, Järfälla

Barkarby flygplats är nedlagd och Järfälla bygger en ny stadsdel där. Bland de gamla vanliga husen (tänk Hammarby Sjöstad utan vatten) har man anlagt en lekplats med stora ambitioner. Placerad vid Löjtnantsvägen och Fänriksvägen speglar den tillsammans med diverse vägnamn områdets snart försvunna historia. Förutom en del vanliga lekredskap har man satsat på konstnärstillverkade för att få till flygplatskänslan.

Som vuxen är det lätt att uppskatta temalekplatser, de känns ofta mer lekfulla och intressanta än de vanliga. Barn brukar gilla lekredskap som inte finns på deras vanliga lekplats, så denna är nog lite roligare för de barn som bor en bit därifrån. Flygplatslekplatsen känns en smula tråkig rent lekredskapsmässigt. Det finns några flygplansvippgungor (bedårande söta), sandlåda, gungor, rutschkana, linbana och flera studsmattor. Det saknas en rejäl klätterställning och överlag verkar det som om temat har fått vara viktigare än en varierad lekmiljö.

Flygledartorn med fina detaljer i gjuten aluminium.

Markmaterialet är genomgående gummimatta, vilket gett stora möjligheter att leka med mönster i form av landningsbanor. Några kullar är uppbyggda i gummi, vilket ger platsen en välbehövlig höjdvariation. Något överraskande är en asfaltsyta för basket inlagd i gummiytan. Det ger en oväntad och intressant skillnad som känns i fötterna. När jag var på plats förra året var allting nylagt. Asfalt och gummi tenderar att slitas på olika sätt, så skillnaden i utseende är nog större idag.

När jag var där var det en förälder som klagade över bristen på skugga och det var verkligen påtagligt den dagen. Några träd är planterade men det lär dröja ett tag innan de växer till sig. Dessutom var rutschbanan vänd mot söder, ett säkert sätt att få den riktigt het soliga sommardagar. Kanske hade några "hangarväggar" kunnat ge både välbehövlig skugga och plats för klättergrepp.

Överlag tycker jag att det är en trevlig lekplats. Den anknyter till områdets historia, har ett genomgående tema och fina konstnärstillverkade redskap, vilket för att man direkt uppskattar den för dess ovanlighet. Den kunde dock mått bra av några fler lekfunktioner och kanske lite mindre gummiytor. Platsen ger lite känslan av att ha fastnat i sitt tema och därmed inte kunnat leva upp till sin fulla potential.

Lekplatsen är ritad av Sven A Hermelin AB och lekredskapen är gjorda av konstnärerna Magnus Carlén och Arne Widman.

Mjuk asfalt

DN rapporterar att KTH och Sveriges Tekniska forskningsinstitut ska ta fram en ny sorts asfalt för cykelvägar. Den ska vara mjukare och ha högre friktion för att minska risken för vurpor och skaderisken om de väl händer.

Klarabergsgatan byggs om

Fotomontage DinellJohansson

Stockholmsmoderaterna lanserar ett förslag till ombyggnad av Klarabergsgatan. Biltrafiken ska försvinna och ersättas av bredare trottoarer och spårväg. Min spontana tanke när jag hörde detta var "men var ska bilarna ta vägen?" och då har jag inte ens någon bil. Det är visserligen helt rätt tänkt att gynna fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken, men det måste ju gå att ta sig fram även med bil i innerstan. På nyheterna sade de dessutom att det kommer bli ökad biltrafik på Kungsgatan och det känns ju inte som en optimal lösning. Moderaternas pressmeddelande nämner dock inget om det utan säger att trafiken ska ta vägen över Mäster Samuelsgatan.

Vid närmare eftertanke är det dock ofta väldigt trångt på den södra trottoaren och det skulle vara bra om den blir bredare. Det är ingen vild gissning att gångtrafiken kommer att öka längs vägen när Citybanan tas i bruk. Förhoppningsvis tänker de på att göra rejält med skelettjord till träden så att de har en chans att bli så stora som på bilden. 

Förslaget ska ut på remiss fram till hösten, vi får se hur stora ändringar det blir efter det.

Skiss DinellJohansson

Tulpaner i massor

Idag luktade det våt jord ute, så nu har jag bestämt att det är vår. Låt oss ignorera att det är två vintermånader kvar och drömma och gröna blad och blommor istället. Detta är en hög med flygfoton från tulpanfälten i Holland, något att drömma sig bort till.

Jag hade sett ett antal bilder på fälten innan jag var i Holland i våras, men det var svårt att tro på att det verkligen ser ut så. Men så är det. Helt klart världens vackraste gröda.

Modern landskapsarkitektur

Topotek1 har ritat en ny boské vid Versailles. I form av en QR-kod. Så när man zoomar in på Google earth kan man läsa av den och få mer information. Det var väl bara en tidsfråga... Jag tycker idén är briljant, intressant, fjantigt nutida och skrattretande. Och ytterligare en anledning att åka tillbaka till Versailles.